Yogalärare – vi måste våga prata om pengar

Yogalärare – vi måste våga prata om pengar

Kanske håller du någon yogaklass i veckan, utöver ditt heltidsjobb. Kanske försörjer du dig helt på yoga. Oavsett vår ingång till yogaläraryrket önskar jag att vi alla vågar lyfta ämnet pengar med våra kollegor – som ett steg mot att stärka oss i vår profession.

Jag har jobbat med yoga sedan 2015, bland annat hållit klasser, skrivit artiklar, lett utbildningar och haft PT-kunder. Som de flesta av oss var jag i början överlycklig att få dela något jag älskade och tog alldeles för lite betalt.
Jag gjorde också ett och annat gratis-gig för att visa upp mig, men eftersom jag inte behövde försörja mig på det i början kunde jag tacka nej till de uppdrag som inte gav betalt efter det prova på-smakprovet.
Läs det där en gång till – eftersom jag inte behövde försörja mig tackade jag nej om det inte gav betalt.

Idag tänker (och gör) många tvärt om, eftersom de inte behöver försörja sig på yogan då de har ett deltidsjobb kan de tacka ja till jobb som inte ger betalt. För de får ju göra något de älskar, och pengar får de från heltidsjobbet.

Och det här upplever jag utnyttjas av många aktörer.
De förlitar sig på att vi har sådan stark passion för yogan, och bara vill göra det vi älskar – att de inte behöver betala oss. Skulle det vara så att någon efterfrågar arvode kan arrangören bara säga ”nope, det finns inte i vår budget” och erbjuda gratisjobbet till nästa kvinna (i undantagsfall man) som står i kön.

Skäms inte över att prata om pengar!

Jag förstår att jag är privilegierad som kan tacka nej till uppdrag som inte betalar, och även kan efterfråga större arvode. Jag gör det dels för min skull, men också för vår skull som kvinnor och yogalärare.
Jag lyfter inte bara frågan om arvode till arrangörer som frågar mig att hålla klasser för dem, jag är också den som lyfter frågan med mina kollegor som får lägre ersättning. För att de ska våga efterfråga arvode och inte jobba gratis.

Som yogalärare blir det lätt ensamt och vi riskerar att hamna i att gissa oss fram gällande ersättning, så jag vill uppmuntra dig till att våga prata pengar med dina kollegor.
När vi vågar fråga varandra, och jämföra arvoden visar vi att vi sätter värde på oss själva. Arrangörerna kommer också lära sig att vi pratar med varandra, och på så vis se till att betalar lärarna de tar in, om än mindre summor.

När jag får frågan om arvoden från andra lärare svarar jag nu ärligt och konkret. För några år sedan gav jag mer vaga (och totalt ohjälpsamma) svar som ”ta betalt som känns bra för dig”, för det var de svaren jag fått när jag frågat, och för att jag inte ville vara obekväm gentemot eventuell samarbetspartner eller uppdragsgivare.

Men varför ska vi skämmas över att prata ersättning?
De skäms ju inte över att be oss jobba gratis.

För mig är det en feministisk handling att lyfta frågan och hjälpa höja arvode för alla. Som Bianca Kronlöf sa”det är feminism att våga sprida dålig stämning för att stå för det som är rätt” och jag sprider dålig stämning vart jag än går.

Yogaläraryrket = kvinnofälla?

För det går inte att blunda för att majoriteten av de som är yogalärare i Sverige i skrivande stund är kvinnor. Kvinnor som förmodligen kommit till yogan i prövande stunder i sitt liv, ofta i samband med en utbrändhet och ofta med en längtan om att jobba med yoga och lämna det gamla ekorrhjulet bakom sig.

Och återigen så spelas det på vår längtan att få jobba med något vi lockas till, något vi vill dela för att hjälpa våra medmänniskor må bättre (läs: parallell till alla vårdyrken) – för du vill väl inte vara självisk eller sniken, yoga är ju för alla, och yogalärare ett kall. Så självklart ska du ge upp ditt arvode så att det inte blir för dyrt att delta?

NEJ! det här är en tankevurpa!
Om någon vinstdrivande aktör arrangerar en festival/ resa/ weekend och du ska stå för tjänsten(yogaklass) som arrangören säljer och får pengar för ska du ha ersättning!
Om du själv väljer att donera din tid för välgörenhet så kör på – men om det finns vinstdrivande intressen ska du ha ersättning.

Vi måste sluta jobba gratis och återigen acceptera att vi sätts, och sätter oss själva, i kvinnofällan!
Så våga ta frågan, med din kollega och med din uppdragsgivare – våga sätta värde på dig själv och våga prata om pengar.

Läs- och lyssningstips om att jobba, och betalt, som yogalärare

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny