Yoga och forskning – 5 frågor för att veta om det funkar

Yoga och forskning – 5 frågor för att veta om det funkar

Du kanske har hört eller läst om forskning som visar att yoga ska ha vissa effekter. Det finns en del forskning om yoga, men det är också så att en del påstådd fakta eller bevisning inte alls visar vad den påstår sig göra. I det här inlägget får du tips på hur du kan lära dig urskilja kvaliteten på informationen du får.

Vi är fler som funnit läkning och välmående genom yoga, och jag är med i gänget som vill dela det vidare för att hjälpa andra.
Yogapraktiken och filosofin innehåller också många subtila, och ibland nästan magiska delar som inte går att kvantifiera. Därför kan det ibland vara skönt, eller kanske finnas en önskan att konkretisera det med västerländska mått mätt, och validera det med vetenskapliga termer och metoder.

Jag förstår önskan att vilja visa för alla hur bra yoga är, och vilka fantastiska effekter den kan ge. Men jag tror personligen att vi gör mer skada än nytta när vi gör fler av de ogrundade påståenden som förekommer inom yogavärlden. Det finns en del studier på yogans effekter, men de är relativt få och stödjer inte majoriteten av de medicinska effekter som yogan påstås ha. Som exempelvis att rotationer kan leda till missfall, att brahmari pranayama kan hjälpa vid Covid-19, eller att bakåtfälld fjäril ska hjälpa öka fertiliteten.

I det här avsnittet av Yogalärarrummet-podden
kan du hör mig och Johanna prata mer om yoga, forskning och påståenden som görs

Jag tror att de flesta ser artiklar och blogginlägg med titlar som börjar ”forskning visar att yoga…” och delar dem vidare för att de verkligen tror på det, och vill väl.
Men jag tror också att många använder sig av den typen av påståenden som försäljningsteknik.
Om vi vill höja standarden på yogaläraryrket som branch, tvätta bort flum-stämpeln och få ökat förtroende för de effekter som yogan faktiskt kan ge behöver vi slut slänga så lättvindigt med den typen av påståenden. Och ta vårt ansvar i vad vi säger och sprider.

För att få lite mer klarhet i ämnet Yoga och Forskning, och ge lite handfasta råd på hur du kan ha en tänka, har jag intervjuat Magnus Ringberg – här kan du läsa hela intervjun med honom.

Nedan listar jag 5 frågor du kan ställa dig själv när du läser en text om yoga och forskning, och avgöra om det är något att dela vidare.

  1. Finns det källor jag kan granska?
    Så många gånger görs påståendet att ”forskning visar att XXX” men det ges inga källor till vetenskapliga studier som bevisar påståendet.
    Om du läser eller hör att forskning eller studier visar på en viss effekt eller samband så ska det finnas källor till just den forskningen eller de studierna. Om inte kan du släppa det påståendet. Det behöver nödvändigtvis inte vara felaktigt, men om du inte kan granska källorna kan du heller inte avgöra om det är sant eller falskt.

  2. Är det verkligen forskning som ligger till grunden?
    Ibland länkas det till så kallad forskning, och jag säger så kallad – för allt som påstår sig vara forskning är inte det. Vetenskapliga metoder följer vissa regler och strukturer för att det ska garantera kvalité och för att vi ska kunna agera på resultaten. En del väljer att plocka vissa steg från metoden, och välja bort andra, för att sedan påstå sig ha gjort forskning på ett visst ämne. Det här ska ge sken av mer trovärdighet.
    Jag ger här exempel på en indisk studie som påstår att ayurveda botar PCOS i det här inlägget, en studie som inte håller enligt vetenskaplig granskning.

  3. Vill jag att det ska vara sant, och därför bortser från eventuell kritik?
    Som jag skrev tidigare, du precis som jag har förmodligen känt hur yoga har gjort ditt liv bättre, och vill dela det vidare. Det gör oss partiska, och benägna att tillskriva yoga all världens magiska förmågor. Men bara för att vi tycker att det låter bra, innebär det att det inte finns någon nyansering? Att det inte går att se den här saken från andra perspektiv?
    Med all sannolikhet är svaret nej – det finns alltid fler sidor av myntet. Och kan jag inte se kritiken, inte ta den till mig, är det förmodligen för bra för att vara sant.

  4. Har jag kunskap nog att avgöra om det är sant?
    Det här är en av de viktigaste punkterna: vi säger att det faktiskt skulle finnas en eller flera källor i den texten du läser. Kan du avgöra om de källorna är relevanta och gedigna? Jag har pluggat flera år på högskola, bland annat idrottsmedicin på Karolinska och jag tycker att det är svårt att avgöra kvaliteten på en forskningsartikel. Jag vet att det finns en rangordning på vilken typ av studier som anses bättre och sämre, att antalet deltager spelar roll, att en studie är ingen studie och bara för att det finns ett resultat innebär det inte att det är applicerbart. Men de gör mig verkligen inte bra på att tolka studier. Om du zonade ut eller tappade bort dig när du läste mina föregående meningar vågar jag påstå att du inte heller är bäst på att tolka forskningsresultat – och det är helt okej!! Vi behöver inte vara bra på det. Men vi behöver inse att vi inte är bra på det, och fråga dem som faktiskt kan avgöra om studien är bra eller inte om hjälp!
    I Yogalärarrummet finns det flera knivskarpa hjärnor, dela in länken där med frågan ”såg det här, låter intressant, någon som kan hjälpa mig avgöra om det är sant?” så kommer du få flera åsikter och synpunkter om saken. Och på så sätt bli bättre på att tolka information.

  5. Tar jag mitt ansvar om hur jag sprider den här informationen?
    Om du vill göra en asana (position) eller en pranayama (andningsövning) för att de får dig att må på ett visst sätt – kör på! Om du vill lära dig mer om ett ämne, eller undersöka ett samband mellan en del av yogan och en viss effekt – rocka loss! Vi får och vi ska göra allt vi vill för att må bra.
    Men så fort vi i rollen av yogalärare delar information eller gör påståenden om yoga och forskning, eller yoga och medicinska effekter har vi ett ansvar att säkerställa att det vi sprider är sant.
    Vi sitter i en auktoritetsposition oavsett om vi har 5 deltagare på våra klasser eller 50,000 följare på instagram. Och med det kommer ett ansvar.
    Genom att sprida missinformation bidrar du till en fortsatt ”huvudet i sanden och övertro på yogans förmåga”-kultur inom yogavärlden. Jag kan också bidra till att individer avböjer medicinska behandlingar de faktiskt behöver.
    Att säga att jag agerar i god tro, eller att du litar på att personer själva kan ta reda på fakta är inte en hållbar ursäkt, eller en friskrivning från mitt ansvar.
    Jag behöver vara den första granskaren, och du behöver säkerställa att det du delar är sant.

Lästips:

Detta inlägg har en kommentar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny