Det du behöver veta om vagusnerven

Det du behöver veta om vagusnerven

Du har säkert hört talas om vår längsta kranialnerv vagusnerven, och hur att stimulera vagusnerven ska stärka din hälsa.
I inlägget får du lära dig vad funktionen är, om det verkligen går att stimulera den, och om den är så viktig för vår hälsa som det påstås.

Huvudrubrikerna för det här blogginlägget:

  1. Vad är vagusnerven?
  2. Vad är vaguston och HRV?
  3. Hur påverkar vagusnerven min hälsa?
  4. Vad är den Polyvagala teorin (Polyvagal Theory)
  5. Behöver jag stimulera eller stärka min vagusnerv? Sköts det inte av sig självt?
  6. Hur stimulerar jag vagusnerven?
  7. Sammanfattning för dig som gillar det kortfattat

Vad är vagusnerven?

illustration från vår bok ’Yoga för mindre stress, mer sömn och bättre sömn’ (Semic, 2021)

Vårt nervsystem är indelat i det centrala (hjärna och ryggrad) och det perifera (resterande nerver).
Det perifera nervsystemet är indelat i det somatiska och det autonoma nervsystemet:

  • Det somatiska nervsystemet är det som styr våra rörelser, det är viljestyrt.
  • Det autonoma nervsystemet styr alla automatiska funktioner i kroppen.
    • Det enteriska nervsystemet styr våra tarmar
    • Det sympatiska nervsystemet styr kroppens funktioner när vi blir alerta och får stresspåslag
    • Det parasympatiska nervsystemet styr de funktioner som innebär avslappning

Vagusnerven har en viktig roll i det parasympatiska nervsystemet, och därmed i vår avslappningsrespons. Det är vår längsta kranialnerv, och den tar sig runt i kroppen och påverkar de flesta av våra organ, bland annat hjärtat, lungor, tarmarna och även könsorganen. Den enerverar även svalg, mun och näsa. Och ca 80% av dess cirka 80 000 – 100 000 nervtrådar har som uppgift att informera hjärnan om all stimuli vi uppfattar i och utanför kroppen.
Det är alltså huvudsakligen en informationsnerv, inte en handlingens nerv.

Vagusnerven har enligt den här studien också kopplats till det vi kallar för ”magkänsla”. I studien fann man att medfödd ångest och inlärd rädsla hos råttor kunde regleras genom att stimulera signaler från tarmen till hjärnan.

Vad är vaguston och HRV?

Vaguston är vagusnervens förmåga att reglera kroppens fysiologiska stressrespons. En stark vaguston innebär att vagusnerven lätt och snabbt kan sänka blodtryck, minska utsöndring av stresshormon och inge en känsla av lugn. En svag vaguston har svårt att reglera, svårt att bromsa stresspåslaget.

Det kan innebära att det tar längre tid att komma ner i varv efter en stressig situation. Eller att du efter en längre stund (månader, år) kan bli utmattad, eller behöva extern hjälp för att stärka nervsystemets förmåga till självreglering.

HRV, eller Heart Rate Variability (hjärtfrekvensvariabilitet på svenska) är variationen i tid mellan hjärtslag.
När vi är upp i varv har vi en låg HRV, när vi är lugna har vi en hög HRV.
En hög HRV aktiverar alltså vagusnerven, det vill säga avslappningssystemet.

Hur påverkar vagusnerven min hälsa?

Det är flera system i kroppen som samverkar och påverkar vår hälsa.
Vi har fler nerver än vagusnerven, och hormonsystemet spelar också en stor roll.
Vagusnerven interagerar med, och ibland reglerar, vissa hormoner. Men det är inte så att stimulering av vagusnerven balanserar allt. Hälsa och välmående kommer aldrig lösas med en magisk lösning. Vi behöver alltid se till helheten.

Med det sagt.
Vagusnerven kommunicerar med immunsystemet och reglerar inflammatoriska processer i kroppen. Den utgör en stor del av det parasympatiska nervsystemet, det som ser till att vi kan komma ner i varv. Detta är en avgörande faktor för vår hälsa då det minskar utsöndring av stresshormon, stimulerar cellregenerering och ämnesomsättning, och stärker god kroppslig funktion.

Vi vill ha en fungerande stressrespons, vi vill att kroppen ska kunna explodera och gå upp i varv.
Men det är inte tänkt att det ska vara långvarigt. Det är inte tänkt att vara vårt normalläge.
Det är krävande och sliter på kroppen att vara för ”på” under längre perioder.

En hög vaguston kan, förutom de positiva kroppsliga fördelarna, göra att vi kan vara med i social interaktion med andra, att vi kan vara mer hänsynsfulla, eftertänksamma och reflekterande. Det hjälper oss alltså att inte agera i affekt eller på reflex.

En låg vaguston kan, utöver det nämnt i tidigare stycke, ge ökad oroskänsla, sömnproblem och låg energi.

Vad är den polyvagala teorin (Polyvagal Theory)

Jag berättar här om polyvagalteorin (Polyvagal theory) enkelt förklarat.
Sammanfattat är den polyvagala teorin grundad av Stephen Porges och menar att den traditionella indelningen av nervsystemet i fight/flight (sympatiska nervsystemet) och rest/digest (parasympatiska nervsystemet) är förenklat och felaktigt. Enligt Porges har det parasympatiska nervsystemet två delar; den dorsala och den ventrala delen.

Porges menar att vår neuroception hela tiden automatiskt scannar av omgivningen för att avgöra om vi kan slappna av, eller behöver reagera. Responserna så som han delar upp dem är:

  • Immobilisering eller frysfunktionen, styrs av den dorsala delen av det parasympatiska nervsystemet (enligt andra teorier styrs frysfunktionen av det sympatiska nervsystemet)
  • Mobilisering eller fight flight, som styrs av det sympatiska nervsystemet
  • Social interaktion, som styrs av den ventrala delen av det parasympatiska nervsystemet

Stephen Porges polyvagalteori är att vi kan stärka upp vagusnervens förmåga att reglera stress. Det vill säga, förmågan att kroppen har rätt respons vid rätt tillfälle, och sedan snabbt kan självreglera sig till ett balanserat tillstånd.
Att inte fastna i immobilisering eller mobilisering.

Behöver jag stimulera eller stärka min vagusnerv? Sköts det inte av sig självt?

Kroppen är en fantastisk skapelse som i de allra flesta fall kan sköta sig själv.
Men ibland behöver den hjälp att återfå sin fullgoda funktion, ex efter långvarig stress eller annan rubbning.

Vi kan stimulera vagusnerven själv genom vissa medvetna övningar och aktiviteter.
Jag nämner några nedan.

Det finns också behandlingar som stimulerar nerven.
Idag används stimulering av vagusnerven som kompleterande behandling för epilepsi. Och vid Karolinska Institutet pågår forskning som visar hur stimulering av vagusnerven kan hjälpa till med vad de kallar ”den inflammatoriska reflexen”. Att signaler skickas från hjärnan, via vagusnerven, till inflammerade organ och talar om för immuncellerna att minska tillverkningen av inflammatoriska ämnen.

En studie som gav vagusnervs-stimulering mot epilepsi fann att deltagarna kände sig mindre deprimerade. Vilket ledde till att fler började forska på, och faktiskt använda stimulering som behandling vid depressioner.

OBS! Om du skulle uppleva kronisk trötthet, långvarig stress, oförmåga att hantera eller reglera oroskänslor eller liknande rekommenderar jag att du uppsöker en psykolog, terapeut eller läkare.

Hur stimulerar jag vagusnerven?

Det finns ingen en övning som ger samma effekt hos alla. Och det finns ingen en övning som kommer balansera din vagusnerv.
Här är några förslag som kanske kan hjälpa dig att uppleva en känsla av lugn och grundning.
Prova dig fram för att se vad som ger dig den effekt du letar efter.

  • Nervsystemsreglering
    – medveten rörelse
    – förnimma kroppens sensationer och signaler
  • Sjunga (det behöver inte vara fint eller bra, fokusera på hur det får dig att känna)
  • Skratta
  • Andning – 6 andetag per minut var den magiska siffran enligt en studie
    – andra andningsövningar kan kännas mer lugnande för dig så prova dig fram!
  • Yoga
  • Styrketräning
  • Kyla (kallbad, kall dusch, kallvatten i ansiktet)
  • Meditation

Sammanfattning för dig som gillar det kortfattat

Vagusnerven utgör en stor del av det parasympatiska nervsystemet, och är därför viktig för kroppens förmåga att reglera stress.
Vagusnerven har också kopplingar till vårt immunförsvar och har funnits kunna skicka en anti-inflammatorisk reflex till organ som har pågående inflammation.

Denna nerv är en av flera faktorer som påverkar vår hälsa. Den påverkar vårt fysiska välmående men också vårt mentala välmående. Vi har flera andra nerver, en hjärna och ett hormonsystem som också samverkar och påverkar.

Kroppen är skapt för att självreglera vilket den oftast lyckas med, men ibland hakar systemet upp sig, eller blir rubbat. Då kan vi själva hjälpa till att återställa balansen och påminna kroppen om sin naturliga rytm.

Länktips för vidare djupdykning

Detta inlägg har en kommentar

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

Stäng meny